Cairnterrier

Cairnterriern är en mindre, robust hund och ska ha ett naturligt raggigt utseende. Mankhöjden är ca 28–31 cm, vikten i proportion till höjden är ca 6-7,5 kg. Den har en raggig och sträv päls som tål alla väder. Den kan vara cremefärgad, vetefärgad, röd, grå eller nästan svart. Brindle i dessa färger förekommer. Det är mycket typiskt med mörkare färg på öronen och runt nospartiet.

Rasen är energisk, modig och tålig. Den är orädd till sin läggning och uppträder självsäkert men inte aggressivt. Den är nyfiken, självständig, kvick och alert. En typisk cairnterrier tar livet med en klackspark och har alltid något på gång. Rasen kräver en lagom dos av stimulans och motion.

En cairnterrier är mycket social och har därmed en stark flockkänsla. Det gör att den, rätt uppfostrad, har mycket lätt att umgås med andra hundar och människor. 

Pälsen är sträv och oöm. Rätt skött hårar den inte mycket. Pälsen bör trimmas 2–4 gånger om året, beroende på pälskvalitet. Trimning innebär att man tar bort gammal päls. Klippning är inte att rekommendera då det förstör pälsens vattenavvisande förmåga.

I övrigt är kamning ett par gånger i veckan det enda som behövs för att hålla pälsen fräsch. Genom att plocka öronkanterna rena från hår och klippa runt tassarna ger den ett välvårdat intryck.

Rasen anses som sund och har inga kända rasspecifika sjukdomar.

Cairnterrier härstammar från den skotska ön Skye där de små raggiga hundarna arbetade på bondgårdarna med att hålla efter råttor, grävling, utter, räv och andra smådjur. Rasen kallades först korthårig skyeterrier.

År 1910 erkändes den av engelska kennelklubben som egen ras med namnet cairnterrier. Cairn betyder stenröse och namnet kommer av hundens uppgift att jaga ut uttrar som gömde sig i stenhögar vid havet. År 1924 importerades de första cairnterrierna till Sverige.