Collie, korthårig

Lång- och korthårig collie skiljer sig bara genom pälslängden. Båda hårlagen förekommer i tre olika färger; Sobel med vita tecken, trefärgad och blue merle. En collie utstrålar stor skönhet, värdighet och fysisk harmoni. Kroppsbyggnaden ger intryck av styrka och rörlighet utan att vara grov eller klumpig. Mankhöjd för hanar är 56–61 cm och tikar 51–56 cm.

Rasen är vänlig till sinnelaget, lättlärd, lyhörd och arbetsvillig. Den ska inte vara nervös eller aggressiv. Den har ingen stor jaktlust och har lätt att umgås med andra hundar och djur. Rasklubben arbetar aktivt med mentalitetsfrågor. Bland annat genom projektet Mentalt Sund Collie där ett mentalindex har tagits fram. Mer om mentalindex hittar du på klubbens webbplats.

Den korthåriga pälsen är mycket lättskött. Använd gärna sämskskinn och borstas när hunden fäller. Den långhåriga varianten kräver mycket pälsvård. Den behöver borstas igenom ordentligt för att inte tova, särskilt när den fäller. Båda pälsvarianterna badas vid behov. 

Collie ligger sammantaget på en medelnivå när det gäller skadestatistik, men Collie Eye Anomaly (CEA) och colobom (ögonsjukdomar) och höftledsdysplasi (HD) förekommer. Rasen finns med i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) för riskområden som alltför små djupt liggande ögon, felställda hörntänder och ängslig mentalitet.

Collie, som i dag finns som lång- respektive korthårig, anses vara skotsk. Var rasen egentligen kom från är okänt. De dyker upp som vallare av de enorma fårhjordar som medföljde härarna under tiden för romarnas invasion av de brittiska öarna. Första gången rasen ställdes ut var 1861 i England. Drottning Victoria var en stor beundrare av collie vilket ökade intresset för de vackra vallhundarna som fashionabla sällskapshundar. Collie är Sveriges första importerade brukshundsras. Rasen blev lanserad som sanitetshund, vilket är föregångare till dagens räddningshund.