Curly coated retriever
Vänlig, envis, aktiv som gillar motion
För att må bra och kunna vara en lugn och trevlig inomhus behöver rasen sin dagliga motion på ett par timmar. Eftersom detta är en stark och stor ras är den mycket lämpad för mer ansträngande motionsformer såsom långa skogspromenader, cykelturer, simning, ridturer och att få följa med familjen på fjället. Den är en apporterande fågelhund och den vill arbeta med både hjärna, nos och kropp. Andra aktiviteter som är lämpliga för rasen är till exempel viltspår, olika bruksgrenar, såsom spår, rapport och sök, räddningshundsträning och dragsport.
Curly coated retriever har fått sitt namn från den iögonfallande lockiga pälsen (curly, engelskans lockig), som den är ensam om bland retrieverraserna. De små lockarna täcker i stort sett hela kroppen och bara huvudet är släthårigt upp till nackknölen. Rasen är något större än de övriga retrieverraserna. Mankhöjd för hanar är ca 69 cm och tikar ca 64 cm. Rasen förekommer i två färger, svart och leverbrun.
Rasen är lugn inne och livlig ute, har lätt att lära men kan vara egensinnig. Den är vänlig och lekfull, med en stor portion humor och uppfinningsrikedom. Den är mycket bunden till sin ägare och familj och skulle kunna beskrivas som just en enfamiljs- eller enmanshund. Av det skälet är rasen också ointresserad av främlingar och ofta benägen att vakta hus och hem. En jaktligt bra individ är en hund som är följsam, lättränad och arbets- och apporteringsvillig. Styrkan hos rasen är att den sällan känner efter om det tar emot eller gör ont.
Pälsen är lättskött och kan enkelt klippas med sax hemma. Man ”toppar” lockarna. Hur ofta hunden behöver klippas beror dels på hur fort den enskilda hundens päls växer, och dels på hur noga ägarna är med hur hunden ser ut. De flesta lägger ner mindre än en timmes pälsvård per vecka. Det bästa sättet att få en päls att riktigt må bra, är att så ofta som möjligt blöta igenom den. Dagliga simturer i sjön på sommarhalvåret gör susen.
I rasen finns det vissa problem med ärftliga sjukdomar; bland annat höftledsdysplasi (HD) och epilepsi. På grund av att rasen är så numerärt liten blir procenttalen för HD-frekvens mycket skiftande från år till år. Epilepsi förekommer och har tidigare varit ett stort problem inom rasen. Numera inträffar något eller några fall om året.
Curly coated retriever är en av de äldre retrieverraserna. Det var troligen den första ras som, i större utsträckning, användes som apportör i hemlandet England. Hundar med vattenavstötande krullig eller vågig päls hade funnits i England och på kontinenten sedan flera hundra år. Som ras stamboksfördes rasen redan 1854 av den engelska kennelklubben. 1860 visades den första gången på utställning i Birmingham.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.