Landseer

Mankhöjd för hanar är 72–80 cm och för tikar 67–72 cm. Det är en stark, kraftig och harmoniskt byggd hund. Frambenen och bakbenen har kraftig benstomme. Pälsens grundfärg är vit med svarta fläckar på kroppen. Huvudet är svart, oftast med genomgående vit bläs.

Rasen har i huvudsak samma temperament som newfoundlandshund. Trots sin storlek är den lätt att jobba med, den är livlig och rör sig kvickt i vatten och på land. Den är lugn, barnvänlig, mycket kontaktsökande och saknar jaktintresse.

Man bör borsta hunden en gång i veckan och samtidigt känna igenom så hunden inte har några skador på tassar och kropp. Då hunden fäller bör den borstas oftare och badas vid behov. Pälsen blir blankare och bättre ju mer du borstar och sköter den.

Hälsan är inte något stort problem för rasen, utan de flesta hundar är friska och sunda. Alla uppfödare har ett ansvar att arbeta för att det bara används friska djur i aveln. Höftledsdysplasi (HD) förekommer.

För ungefär 200 år sedan kom de första exemplaren av dessa mäktiga, svartvita hundar till Europa från Newfoundland. Rasen fick sitt namn efter målaren Sir Edwin Landseer, som målade den berömda tavlan "En värdefull medlem av livräddarsällskapet", och hundarna blev mycket populära. Utvecklandet av rasen i Europa gick dock långsamt och första världskriget fick avelsarbetet att stanna upp. I början av 30-talet lyckades en engagerad uppfödare samla ihop resterna av rasen och satsa på en målmedveten uppfödning. 1961 blev rasen internationellt godkänd.