Pomeranian
Pigg, glad och tuff i liten förpackning
Pomeranian är en mycket trevlig sällskapshund och som alla hundar behöver den uppfostran. Den aktiveras gärna i hundsporterna agility, flyball, rallylydnad och träning där hunden får använda luktsinnet för att söka. Pomeranian är också en populär utställningshund.
En mycket kort liten hund med en dubbel päls (täckhår och underull) som står rakt ut från kroppen. Den har en högt ansatt svans buren över ryggen och små upprätta öron. Mankhöjd är 21 cm +/- 3 cm. De vanligaste förekommande färgerna är: orange, orangesobel, röd, svart, creme och vargsobel. Andra färger förekommer.
Det är en pigg, glad, positiv och vänlig ras som är mycket fäst vid sin ägare och är hemkär. Den har nästan ingen jaktlust.
Den har en lättskött päls som sällan tovar sig. Pälsen behöver borstas igenom varannan vecka och oftare vid fällning.
Rasen ligger sammantaget på en medelnivå när det gäller skadestatistik. I rasen förekommer patella luxation (lösa knäleder) och hormonella besvär som visar sig genom att hunden mer eller mindre förlorar sin päls. Rasen finns med i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) för pälsproblem.
Pomeranian, eller zwergspitz som den kallas i tysktalande länder, är en av flera varianter av tysk spets. Stenålderns så kallade torvhundar och senare boplatskulturers spetsar kan vara ursprunget till den tyska spetsen, som är Mellaneuropas äldsta hundtyp. De andra varianterna är grosspitz, mittelspitz, kleinspitz och wolfspitz. Pomeranian fick sin slutliga utveckling i England, vilket förklarar spridningen av det engelska rasnamnet. 1891 bildades The Pomeranian Club i England och då utarbetades också den första standarden för rasen.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.