Shetland sheepdog
Lättlärd, tillgiven och aktiv
Shetland sheepdog, oftast kallad sheltie, är en omtycket och mångsidig hundras som passar såväl barnfamiljen som den äldre personen. I många länder återfinns den på topplistorna över de mest populära hundraserna. Med sitt vackra yttre, vänliga temperament och behändiga storlek är det lätt att förstå varför.
Rasen är framgångsrik i hundsporter som utställning, lydnad, freestyle och rallylydnad. Men det är framför allt som agilityhund som rasen ligger i topp internationellt. Det finns också ett antal duktiga individer som utbildats till servicehundar.
Den ljuva, smältande blicken med små vaksamma tippande öron, det eleganta formatet, de lätta rörelserna och den vackra, långa pälsen gör rasen iögonfallande. Mankhöjd för hanar är ca 37 cm och tikar ca 36 cm men stora variationer förekommer.
Flera färgvarianter finns. Vanligast är sobel och vit i olika nyanser och skuggningar. Vita tecken kan förekomma på ben, bröst, nacke, svanstipp och bläs. Trefärgad innebär svart med rödbruna och vita tecken. I blue merle önskas silverblå med stänk och fläckar av svart. Även svart-vita och svart med tan-tecken förekommer.
Rasen är livlig, kvicktänkt, arbetsvillig, följsam och hängiven. Dessutom är vighet, snabbhet med stor spänst typiska kännetecken för rasen. Sheltie älskar att vara till lags och är otroligt lättlärd, tillgiven, alert och nyfiken. Rasen älskar motion men anpassar sig gärna till ägarens aktivitetsnivå och rasen är erkänt anpassningsbar även i olika klimat och miljöer.
Typiskt för rasen är att den ska umgås konfliktfritt med andra hundar, vare sig det är hanar eller tikar. En viss reservation mot främlingar kan finnas men en sheltie ska inte vara rädd eller nervös.
Rasen har en tjock dubbel päls, med tät mjuk underull och hårda långa täckhår som skyddar mot smuts och väta. Pälsen är mer lättskött än man tror, men behöver borstas igenom noga, ända in till huden, någon gång i veckan. Fukta gärna pälsen med lite vatten, det underlättar borstningen. Den silkiga pälsen bakom öronen behöver kammas ofta för att hindra tovor. Pälsen på hasorna samt runt och under tassarna behöver ansas då och då med en sax.
När hunden fäller krävs intensivare borstning. Efter att hunden badats är det viktigt att torka hunden noga, ända in till huden, enklast med hjälp av en fön.
Sheltie har få rasbundna sjukdomar. Tillfälliga magåkommor och felväxande ögonhår förekommer. Även CEA och PRA (ögonsjukdomar) finns i rasen.
Shetland sheepdog härstammar från Shetlandsöarna. Torparna här livnärde sig på fiske och fårskötsel och behövde en liten gårdshund som också kunde skydda grönsakslandet. Foton och teckningar visar en liten lågställd robust hund med kortare och bredare huvud än vi ser idag, och med mindre päls.
Den första rasklubben bildades 1906 på Shetland och 1914 erkändes hundrasen av engelska kennelklubben. Många inkorsningar av collie gjordes för att göra rasen till ”en utställningscollie i miniatyr”. 1930 kom den första individen till Sverige.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.