Tornjak

Tornjak är stor och kraftig, välproportionerlig, rörlig och närmast kvadratisk i kroppen. Mankhöjden för hanar är 65-70 cm och för tikar 60-65 cm. Pälsen är lång och färgen är vanligtvis vit med avgränsade fläckar i avvikande färg.

Rasen är fäst vid sin ägare och lugn i dennes närhet, men den vaktar med eftertryck och är misstänksam mot främlingar. Det är inte en lämplig hund för dig som inte har vana av stora, kraftfulla hundar och det är att ta på sig en särskilt stort ansvar att skaffa denna hundras.

Raser som genom sitt ursprungliga användningsområde kan förväntas ha t ex stark vaktinstinkt och/eller stor misstänksamhet mot främmande personer medför ett särskilt ansvar för såväl uppfödare som hundägare. SKK rekommenderar därför blivande valpköpare/hundägare att noga överväga detta ansvar och inhämta kunskap om föräldradjurens mentala egenskaper t ex genom att träffa dem i deras vardagsmiljö och studera resultat från mentalbeskrivningar.

Rasen har lång, kraftig päls och kräver en hel del pälsvård. Täckhåren är långa, grova, raka och bildar en tjock päls, speciellt över korset, runt halsen (manen), över låren (byxorna), frambenen (behängen) och svansen. Vinterpälsens underull är lång, mycket tjock och har en ullig struktur.

Antalet individer i Sverige är mycket få och man kan därför inte med säkerhet bedöma rasens hälsotillstånd.

Avkommor av den nästan utdöda, genetiskt homogena, lokala, gamla typen av herdehundar har legat till grund för återuppbyggnaden av tornjak. Ursprungliga hundar fanns spridda i bergsregionerna och de kringliggande dalarna i Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Efterforskningar om rasens historiska och moderna förekomst samt ett systematiskt räddningsarbete påbörjades samtidigt i Kroatien och Bosnien-Hercegovina runt år 1972. Rasaveln påbörjades 1978.