American akita
Lugn och stabil allroundhund med stor jaktlust
Som alla andra hundar mår denna ras bäst av att få använda hjärnan. Rasen kräver normal aktivering och är något av en allroundhund. Det är en ras som kräver mycket motivation i träningen och som lätt kan bli uttråkad. Det går utmärkt att tävla med den i både lydnad och agility men man får ingenting gratis. Tålamod och uppfinningsrikedom är ett måste. Spår och sök är annars lämpade grenar för rasen då den har en mycket bra spårförmåga. Är man intresserad av tjänstehundar så finns det exempel på individer som tränats till bevakningshundar.
Hunden ska vara kraftig, muskulös och kompakt med en snyggt ringlad svans. Mankhöjd för hanar är 66–71 cm och de har en vikt på 45–55 kg. Mankhöjd för tikar är 61–66 cm och de har en vikt på 35–45 kg. Pälsen kan ha flera olika färger och nästan alla kombinationer är tillåtna. Allt från enfärgade hundar till tigrerade och pinto, det vill säga hundar som är vita i grunden med enfärgade eller tigrerade fält. Alla hundar utom den helvita kan ha en mörk mask i ansiktet. Pälsen ska vara dubbel med tät underull och längre täckhår.
American akita är lugn och stabil och det är inte mycket som imponerar på den. De blir mycket starkt fästa vid familj och vänner men är tämligen ointresserade av främlingar. Det är en tyst ras, de skäller inte gärna i onödan. Då den i grunden är en jakthund måste man vara uppmärksam på rasens umgänge med mindre hundar och med andra sällskapsdjur. Uppstår det en jaktsituation så går instinkten in och den jagar det mindre djuret.
En american akita kräver lite pälsvård för att må bra och se snygg ut. Det naturliga fettet i pälsen skyddar hunden mot väder och vind. Blir hunden smutsig så väntar man tills den torkat och sen kan man borsta pälsen och all smuts trillar av. Man kan bada hunden när det behövs.
I det stora hela är den en frisk ras. Det förekommer problem med höftledsdysplasi (HD) och man bör därför vara noga med att föräldradjuren är friröntgade. Det finns i dagsläget inte heller några större ögonproblem i rasen, men man bör vara uppmärksam på att detta har förekommit i rasen och därför bör föräldradjuren också vara ögonundersökta. För mer information om sällsynta sjukdomar inom rasen, se rasklubbens webbplats.
Från början har american akita samma historia som den japanska akita inu. Rasen har använts som vakt- och jakthund och till hundhetsning. Akitaliknande hundar har funnits i Japan i hundratals år. Många akitor som visade drag av mastiff- och schäferpåverkan, fördes till USA efter andra världskriget. Amerikanska kennelklubben (AKC) accepterade rasen 1972. Vid denna tidpunkt stängdes dörren för nya blodslinjer från Japan och rasen kom i skarp kontrast till den japanska typen som var en korsning med ”matagi akita” i syfte att återställda den ursprungliga rasen.
Denna text är framtagen av skk.se eller i samarbete med rasklubben.