Norwichterrier

Norwichterrier är en av de minsta terrierraserna. Mankhöjd är ca 25–26 cm. Pälsen är sträv och färgen är alla nyanser av rött, vetefärg, black and tan eller grizzle. Vita tecken eller fläckar är inte önskvärt.

Norwichterrier är pigg, uppmärksam, positiv och lättlärd. Den älskar allt och alla och trivs oftast bra med andra hundar. Det är en anpassningsbar hund och kan anses lämplig även som förstagångshund. Vid fostran räcker det med en fast vänlighet, det behövs sällan stora ord.

Det söta utseendet till trots är det en terrier i grunden, med egenskaper såsom lite stark egen vilja, beslutsamhet och att snabbt lära sig att utnyttja situationer till sin fördel.

Norwichterrier är en strävhårig hundras och pälsen bör trimmas två till fyra gånger per år för att hunden ska se prydlig ut. Hur ofta bestäms av pälskvalitén. För utställningspäls behövs trimning ske oftare. Till vardags består pälsvården av en ordentlig genomkamning per vecka.

Hos norwichterrier kan enstaka fall av katarakt (ögonsjukdom) förekomma. 

Rasen finns med i Breed Specific Instructions, BSI, gällande andningsproblem och rörelser.

Norwichterrier var ursprungligen råtthund, dels på gårdarna i östra England och senare, i slutet av 1800-talet, populär bland hästuppfödare och studenter i landskapet Norfolk. Rasen erkändes av den engelska kennelklubben 1932 med namnet norwichterrier, och förekom då både med ståndöron och hängande öron.

Rasen delades 1964, de med ståndöron fick behålla namnet, och den hängörade varianten fick heta norfolkterrier. Man hade då avelsmässigt hållit varianterna från varandra sedan 30-talet, så de var redan olika hundraser.