Shar pei

Det är en kompakt, medelstor hund. Mankhöjd är 44–51 cm. Vikt är ca 20–22 kg. Pälsen är ett särdrag för rasen. Den är kort, hård som borst, rak och står ut från kroppen. Shar pei betyder sandhund, något som hundens pälsstruktur ska likna. Pälslängden varierar från 1–2,5 cm. Alla enfärgade pälsfärger utom vitt förekommer. Hud, rynkor och hårstrån som stör ögats normala funktion och kraftiga hudveck på kroppen och benen (utom på manke och svansrot) är diskvalificerande fel på utställning.

Den är väldigt hemkär och trogen sin familj. Rasen kan vara något reserverad mot främmande men ska inte vara överdrivet skygg eller aggressiv.

Pälsen är lättskött. Den borstas igenom vid fällning och badas vid behov.

Shar-Pei Autoinflammatory Disease (SPAID) är en inflammatorisk sjukdom som kan leda till olika sjukdomstillstånd med dödlig utgång. Rasen har också öron-, ögon- och hudproblem knutna till SPAID. Problemen är kopplade till den förtjockade hud som är kännetecknande för rasen. Rasen finns upptagen i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) för överdrivet riklig, rynkig hud, som kan ge upphov till ögonproblem, hud- och öronbesvär.

Den kinesiska rasen shar pei har existerat i hundratals år i provinserna som gränsar till Sydkinesiska sjön. Troligen har rasen sitt ursprung i staden Dialak i provinsen Kwun Tung. Chow chow, med samma blå tunga som shar pei, tros vara en ursprungsras, liksom olika mastiffraser. Shar pei har alltid varit den vanliga människans hund. Det var de kinesiska bönderna som födde upp dem. De användes till att vakta hem och ägor, som vallhundar och även till jakt, bland annat på vildsvin. De levde med sin familj och deltog i deras sysslor.